Dagarna går

Vart tar tiden vägen. Myran hade tappat en sko i veckan så vi har inte kunnat rida henne på flera dagar. Som tur är kommer hovslagaren i morgon. Ska egentligen träna för Anna i Skephult på tisdag men det är två affärsmöte vi borde gå på. Ett om bredband i Roasjö och ett i Svenljunga som handlar om företagarna i kommunen. Jag hoppas förnuftet segrar och jag ändrar träningen till senare i veckan och går på det i Svenljunga men det är inte lätt att säga nej till träning. Det är ju det jag längtar efter alltid.

Helgen har varit lugn och vi har hunnit med att jobba på lite till i stallet. Nu är alla inne i stallet igen. Myran får stå i stallet hos smådjuren så länge. Det är ju lågt i taket men hon verkar inte störas. När hela första sidan är klar i stallet så ska vi börja med de stora boxarna som ju ska byggas utanför för att de ska bli tillräckligt höga i taket.

I lördags kom två familjer från Borås och hade utflyktsdag på vår lilla gård. De hade hört genom en Roasjöbo att vi hade smådjur och ville komma och bara vara. Det var fyra barn som var mellan 3 och 6 år. De fick borsta Krista och rida varsin tur på henne. Klappa kaniner, getter och minigrisar. De avslutade dagen med att äta medhavd lunch inne i stallet. Tänk att ha en knatteridskola och en liten smådjurspark för mindre barn. Måste vara hur kul som helst. Sådant man kan drömma om i alla fall.

Idag har Dan och jag (försökt) kopiera Roasjöbladet. Kopiatorn i bygdegården var inte helt kul om man säger så. Papper efter papper fastnade. Vi tog med vår egen kopiator också dit men till slut var den också överhettad så vi fick ge upp för idag. När vi står och kämpar med alla papper så kommer en mycket god vän och har med sig en fantastisk bukett med rosor. Vissa människor har förmågan att känna när de ska göra något extra. Tack vännen, det var precis vad jag behövde idag. Nu är klockan sent och det är snart dags att krama kudden.