Så kul!!

Detta är meningen med hästeriet. Idag startade träningarna i Roasjö igen. Vi fick så mycket beröm så både Myran och jag blev överlyckliga. Thomas sa att det syntes att vi hade tränat rätt i sommar. Kändes verkligen bra. Han tyckte att hon hade satt bättre muskler och framförallt var mycket stabilare och såg nöjdare ut. Vi fick med oss mycket tips och idéer från dagens träning. Är så kanon när man vet vad man ska göra till nästa gång.

I torsdags var Dan och jag och tittade när Inga-May Bylund hade träning i Skephult. Pratade lite med henne och jag ser verkligen fram emot att få träna för henne. Vi tittade också när Anna (c-tränaren) tränade för henne och det kändes riktigt bra. Bokade tid med henne på tisdag, hoppas det blir så bra som det kändes.

Nu har värsta tröttheten efter dagens pass lagt sig så nu ska vi ut och fortsätta bygga på stallet.

Mammaledigt??

Ja det är nästan så. på bilden ser det idylliskt ut men sanningen är att det är inte helt lätt med lilla Sten. Hundarna vill äta upp honom, hästarna tycker han är livsfarlig och frustar och sparkar efter honom, getterna stångar honom så han flyger. Igår tog vi honom i sele och gick ut och gick tillsammans med hundarna och de andra getterna, på det viset kunde vi hålla undan alla elakingarna från honom samtidigt som de kunde lära känna varandra. Idag har han sprungit lös med oss. Han traskar på efter oss vart vi än går. Vi har mest snickrat i stallet och det blir många vändor fram och tillbaka för att hämta brädor och dylikt men han knatar på lika glatt bara han får vara med oss. Han gör tappra försök att springa efter getterna men de ser snart till att han förflyttar sig på behörigt avstånd. Det är inte lätt att vara liten men han lär väl ge igen när han blir en stor bock med långa horn.

Lotta passade på att dra upp ännu en rabatt med sina horn. Det är svårt att låta bli att skratta åt dem som de håller på. Någon gång ska väl staketet kring trädgården bli färdigt och då får vi väl göra nya rabatter. Knappast lönt så länge de springer lösa i trädgården.



Är strax på väg för att kolla träningar med Inga-May Bylund. Ska bli så himla kul, detta har jag längtat efter sedan jag köpte lilla Myran. Hon är ju i grannbyn varannan vecka (måndag och torsdag). Igår tog jag äntligen tag i att ringa henne som äger ridhuset och jag var jättevälkommen att komma och titta i kväll. Har fått en reservplats och enligt henne så innebär det att man i princip får vara med varje gång för det är alltid någon som har förhinder. Ska bli så kul. Dessutom är hennes dotter c-tränare, upplärd av Inga-May och tävlar ända upp i Grand Prix själv. Så de veckor jag inte kan få tid hos Inga-May kommer jag förmodligen att rida för henne istället. Nu behöver jag verkligen ett jobb om jag ska kunna bekosta alla träningarna.

Ny medlem i djurfamiljen

Japp, så är det. Vi kan visst inte sätta stopp på djurantalet. Idag var vi i Borås djurpark och köpte en liten bock-killing. Hans namn var Sten. Han är så liten än och lite ledsen för att lämna sin flock men han tydde sig till oss, vill gärna sitta i knät, en otroligt gosig liten getabock. Gillade kaninerna men var ängslig för hundarna. Förhoppningsvis ska han bli pappa till Lotta, Sara och Stinas bebisar till nästa sommar. Han tuffar säkert till sig på ett par dagar när han inser att han är herre på täppan.

Nu har vi börjat leta dressyrtränare på allvar. Igår var vi i Svenljunga och kollade lite på ridklubben där. Pratade med några som red där på privathästar och de gav oss lite tips. Ska söka vidare i morgon. Myran känns riktigt stabil nu och det är verkligen dags att börja träna lite mer på allvar känns det som. Vi har börjat att klä tak och väggar i smådjursstallet. Det blir så fint. Myran står ju fortfarande där men Dan håller på att riva det gamla mjölkrummet och sedan ska vi bygga upp två boxar utanför det gamla stallet så att hon slipper slå huvudet i taket. Kommer att bli så bra så när det blir färdigt. Det är ju attans bara att det ska kosta en massa och att det tar sådan tid. Vill ju att det ska vara färdigt igår.

Bröllopsdag

Idag är det 33 år sedan vi stod framför prästen och lovade att älska varandra i nöd och lust. Och det har verkligen varit både det ena och det andra genom åren. Men som ett riktigt bra vin så blir det bara bättre och bättre. Framförallt har det resulterat i tre underbara barn och fem barnbarn. Det har även resulterat i två svärdöttrar och en svärson som idag tillhör vår familj.

Dagen började med att jag fick kaffe på sängen av min älskade make. Ett paket var det också som innehöll en ny skruvdragare. Ja, ni läste rätt. På mina önskelistor står det sällan eller aldrig smycken och andra dyrbarheter. Jag älskar att ha mina egna verktyg och nu har vi äntligen kommit igång med stallet så den kommer väl till pass. Susanne och Jakob kom på förmiddagen och under tiden jag red Myran så red Jakob Krista och sedan körde han biling. En go fika blev det också, Susanne hade tagit med sig gott fikabröd. Vi skulle åkt till Liseberg på eftermiddagen men eftersom det var så ostadigt väder så gick vi på bio istället. Såg en svensk film -vilket vi nästan aldrig gör- riktigt mysigt. Efteråt hämtade vi Thai mat och tog med oss hem. En dag i min smak - kaffe på sängen, paket, vänner, överraskningsblommor, bio, god mat - en underbar dag helt enkelt.

Vilken bukett. Kom med bud idag. Från Micke, Anna och barnen. Vi trodde det var fel när de ringde från blomsterhandeln och ville ha vägbeskrivning men det var verkligen till oss. Ett litet paket med exklusiv choklad och ett underbart kort var också med den fantastiska buketten. Tack ni underbara, det var verkligen en fin och oväntad överraskning.

Ny dag

Varje dag är en ny dag i livet. Idag blev det massa jobbande och i morgon tänkte jag faktiskt ta en tur till Gekås. Det var längesedan och jag behöver fylla på förrådet. Inget kul men jag passar på att träffa Sofia och byta grejer till Horse Farm så det är två flugor i en smäll. I söndags var vi hos Susanne och Krister och bjöds på härlig gulaschsoppa med hembakat bröd och gott vin till. Nja, Dan fick dricka cider, han rattade bilen. Måndagen blev det en tur till Slöinge. Hann med både en behandling hos "söstra", hälsa på Anna-Karin och ungarna, därefter middag och bildvisning hos Micke och Anna. Jag ska till Kebnekaise så är det bara. Jag ska försöka börja träna redan nu så jag orkar med vandringar är jag kommer dit. Jag har ingen längtan efter att gå upp på toppen utan jag vill vandra i dalarna och se glaciärerna. Jag var helt lyrisk när jag såg de vackra bilderna därifrån.

Myran känns helt okej igen. Hovarna växer fortfarande dåligt men hon haltar inget alls längre och känns stabilare för varje dag som går. Vi ska försöka hinna titta runt igen efter en tränare. Känner att det verkligen är dags nu. Här är så många att välja på bara så jag vill ta mig tiden och åka runt och titta när de tränar innan jag bestämmer mig. Vi får se.

Nu har töserna åkt hem

Vi kunde inte motstå en till ridtur tillsammans innan de skulle hem. Och det blev så bra så. Amanda fick till högergaloppen helt suveränt på lilla Ramona. Ronja red alldeles själv på lilla Krista för första gången. Båda flickorna var lyckliga och glada.

Lite ledsamt var det allt när de åkte hem och samtidigt så är det skönt att kunna plocka undan. Dan och jag är ju vana att leva själva och då är det lite mer ordning och reda, när barnbarnen är här så ligger det grejer precis överallt. Det är helt okej så länge de är kvar men det är också himla skönt att plocka undan när de har åkt. Vi träffar ju dem snart igen. Förmodligen på måndag. Dan ska till Falkenberg och jobba så då passar jag på att följa med. Vill se alla korten från Micke och Annas äventyr på Kebnekaise och som bonus får vi vara med på Anna-Karins hoppträning. Jag är så glad att vi har flyttat hit.

Avslutning på Larsabo ridläger

Idag skulle vi ha avslutning på vårt lilla "ridläger". Glada i hågen skyndade vi oss att äta lunch och sedan ut i stallet för att det inte skulle bli lika sent idag. Men inte då, vi hann inte mer än komma ut och börja göra i ordning förrän åskan började och inte lite heller, efter en stund så öppnade himlen sig. Vi fick ställa in hästarna i boxarna igen och traska in. Vi väntade och väntade och väntade lite till. Men regnet det bara öste ner och knallarna blev bara värre. Alla telefoner och därigenom bredbandet utdraget så jag blev ganska rastlös (minst sagt) som tur var fick flickorna ett dataspel igår - ridskolan - så de hade i alla fall att göra. Till slut blev det dags för middag och sedan, äntligen kom solen. Ut i stallet och gjorde i ordning alla hästarna. Ponnyerna var så söta i sina nya gröna kläder, Krista var lite undrande vad hon hade på benen, hon har aldrig haft benlindor innan men som den lilla snällis hon är så accepterade hon det med.




Först ut var Ronja att fixa sina uppgifter.

1. Mocka Kristas box
2. Kamma pannluggen
3. Kratsa två hovar helt själv
4. Leda Krista i en åtta
5. Sätta igång Krista uppsutten
6. Göra halt
Hon klarade alla sex uppgifterna med glans och fick både diplom och rosett









Sedan var det Amandas tur.
1. Mocka Ramonas box
2. Skritt
3. Trav
4. Galopp
5. Byta sittben i trav
6. Hoppa 30 cm
Även hon klarade självklart allt med bravur











Och sist men inte minst fick jag också fixa det Dan hade bestämt
1. Mocka Myrans box
2. Öppna
3. Sluta
4. Galopp från skritt
5. Galoppombyte (nja, sådär gick det)
6. Hoppa 50 cm










Tack min älskade make för att du är så gullig och fixar sådant här åt oss. Det sätter guldkant på min tillvaro, den här gången på flickornas också.

I morgon ska flickorna hem till sina familjer igen, det kommer att bli tomt och tyst men också lite skönt för vi är inte 20 längre och de håller igång från morgon till kväll. Vi vet ju att vi snart får ha dem igen nu när vi inte bor så långt iväg längre.

Onsdag

Mina snälla flickor -Myran, Amanda och Ronja. Den här veckan är verkligen härlig. Visst är vi tripp, trapp trull. Amanda och jag tog en mysig galopp till badplatsen. Det är en så mysig lite uppåt väg som hästarna verkligen gillar att springa av sig i. Ronja och Dan tar det lite lugnare med lilla Krista. Ronja travar nu som om hon aldrig har gjort annat. Vilken skillnad mot första dagen hon red (i lördags). I morgon är det avslutning och flickorna är så nervösa att de inte ska klara sina grejer så de får diplom och rosetter. De tar verkligen uppgifterna på allvar.

Susanne hovslagare var här idag och vi bestämde tillsammans att Myran får ha sulor en omgång till. Hovarna växer dåligt och behöver avlastas så hon inte blir halt igen.

Vi var i Skene och handlade garn till huvor igår, billigt och bra. Fast vi bor mitt ute i skogen så bor vi så centralt här. Allt vi behöver finns inom en radie av 2 mil. Skulle vi mot förmodan inte hitta det vi behöver så tar det inte mer än en timma till Göteborg heller. Vi brukar säga att det enda vi inte har här är Biltema och Ikea, det måste vi till dit för att hitta. Men hur ofta behöver man det och dessutom så jobbar ju Dan i Gbg ca två dagar i veckan så då kan han handla där om så skulle vara. Känns verkligen som att nu har vi hittat hem. Till helgen ska vi verkligen sätta igång med allt som ska göras utomhus har vi tänkt. Det värsta är att det är så mycket vi vill göra så det är svårt att koncentrera sig på en sak. Box till Myran, utegård till kaninerna, hundgård, nya hagar, staket runt trädgården, lilla stugan till mig och mitt syande. Hm listan tar visst inte slut. Var ska vi börja? är den ständiga frågan, tror det är därför vi inte kommer igång riktigt. Men som sagt nu ska vi göra en plan och sätta igång.

Kebnekaise

Jag glömde ju det viktigaste. Igår så stod vår son Mikael och hans Anna på sydtoppen på Kebnekaise. En dröm de har haft i ett år och nu var det verklighet. Det hördes på Micke hur fantastiskt det var men han sa också att det var tuffare än de trodde innan. Jag vill också men jag får nog inse att den kondisen har jag inte och kommer inte att få. Drömmer om det gör jag i alla fall men jag lär nog inte få med mig Dan om jag mot alla odds skulle komma dit någon gång. Han förstår inte riktigt tjusningen med det.

Mina fina små flickor

Först gick de en runda med hundarna och sedan försökte de gå en runda med kaninerna men det var mest kaninerna som gick med dem. De är så goa töserna men idag var de trötta så de fick mot alla mina intentioner titta på tv en stund efter lunch. Jag passade på att baka en omgång bullar för det går åt massor nu på sommaren verkar det som. Det har regnat och varit solsken om vartannat idag men när Dan kom hem från Göteborg så sken solen och efter en kopp kaffe med nybakade bullar till så gick vi alla ut i stallet. Idag red vi först en runda i skogen, Ronja är så duktig nu och kan tom trava. Amanda och jag smet i förväg och tog lite galopper med glädjetjut, hästarna verkar tycka det är lika roligt som vi. Efter den rundan så tränade vi en stund i paddocken. Vi spände in Ramona pyttelite i höger sida och Amanda travade runt en stund, det tog inte lång stund så rundade hon sig riktigt bra. Tack Sofia för tipset att mjuka upp henne i högersidan för att så småningom kunna få henne att fatta höger galopp, ett steg i taget så blir det så bra så. Myran har börjat få tillbaka lite stabilitet, känns inte så ostadig längre. Dan har gett oss uppgifter som vi ska klara av till torsdag för att få diplom och rosett efter avslutat "ridläger" på Larsabo. Var och en har fått utifrån sin förmåga. Gulligt av honom att tänka på en sådan sak. Ska bli så kul och flickorna går in helhjärtat för att klara sina olika uppgifter. Jag måste också träna för en av mina uppgifter är att hoppa 30 cm och det gillar vi inte riktigt, varken Myran eller jag. Skämt åsido, både flickorna och jag njuter av den här veckan. På gott och ont så har jag inte så mycket jobb just nu utan jag har kunnat ägna mig helhjärtat åt att vara med dem.Lilla Daisy, visst är hon söt!

Måndag

På förmiddagen så tog vi det lite lugnt, flickorna och jag. Dan var i Göteborg och jobbade hela dagen. Efter lunch åkte Amanda, Ronja och jag till Borås djurpark, där mötte vi Susanne och Jakob. Hade en trevlig eftermiddag tillsammans. Handling på Maxi (sveriges billigaste matkasse, det gillar vi) och sedan hem och fixade spagetti och köttfärssås. Det tar lite tid att äta för flickorna men till slut kom vi ut i stallet. Klockan hann bli kvart över 8 innan vi satt på hästarna men det var det värt. Dan ledde Krista med Ronja och Amanda och jag red våra hästar. En tur längs vägen ner mot Roasjö blev det. Amanda och jag hann få till tre rejäla galopper, Amanda skrattar varje gång vi galopperar så jag tror hon ska trilla av. Ronja och Krista kämpade på bra. De blir duktigare för varje dag. Det var inte lätt att få till en bild på oss alla för alltid var det någon häst som inte ville stå still men det här är den bästa i alla fall.

Lördag - Söndag 8-9 augusti

I lördags fick Ronja rida på lilla Krista. Dan tog Myran och jag gick med hundarna och Krista. Gick hur bra som helst. Minisar är de mest fantastiska hästar som finns. De finner sig i allt men är ändå stora personligheter.

Söndag åkte vi (Dan, jag och Ronja) till Veddige och mötte Anna-Karin, Amanda, Anna och Ramona. Vi hade med oss Serena och till fleras förtjusning så bytte vi hästar på Karlssons parkering. De är fantastiska båda dessa små hästar. Visade ingen rädsla eller protest överhuvudtaget fast vi lastar ur dem på en stor parkering med bilar och folk. Vi skulle ha ridit på kvällen men precis när vi skulle ta in hästarna kom ett riktigt kraftigt åskväder och ösregn. Så vädret ställde till det för oss och vi fick ha en söndagskväll inomhus istället.

Besök av våra vänner från Danmark

I fredags (7 aug) kom Erik, Karen, Henning, Sara och Katrine på besök. Som vi har längtat efter att träffa dem och det verkade vara ömsesidigt. Vi har så trevligt ihop.

Ronja och jag började dagen med att hämta härliga färska grönsaker i vårt fina grönsaksland.

Efter att ha ätit lunch tillsammans så traskade vi ner till badplatsen och tog ett dopp allihop, nåja nästan alla. Erik och Henning fegade ur. Det är det enda jag saknar med Silvagärde, kontakten med de här underbara människorna och så bröderna förstås. Både Dan och jag sa att vi måste skärpa oss och se till att träffa dem alla mycket oftare. En av de bästa dagarna på länge.

Så var hon då 26

Som jag sa, tiden går. Idag var det 26 år sedan jag höll vårt älskade flickebarn i famnen för första gången. Dagen började med att vi gav henne en ridlektion av vår Sofia i present. Mycket uppskattat. Efter det så intogs en god lunch i trädgården tillsammans med Micke och hans familj, Iris och Johnny, Anders farmor och Sven-Olof och Bodil. Mycket trevlig eftermiddag. Efteråt följde Ronja med oss hem för att stanna en vecka när Micke och Anna skulle iväg på äventyr.

Och inte står tiden still inte

Vet inte varför men visst går dagarna fortare på sommaren. Varje morgon tror i alla fall jag att jag ska hinna så mycket och rätt var det är så är dagen slut. I morgon fyller Anna-Karin 26 år. Är inte längesedan hon låg i min famn och nu är hon mamma till två små.

I helgen kom Dan och sa att han ville ha en kanin till. Snabbt in till datorn och vi hittade en liten lejonhona till Kalle. Gissa om han är lycklig. De är så söta ihop. Innan satt han bara och tryckte och tyckte att livet var pest men nu har han annat att göra mest hela dagarna.

Jag får inte till det med ridningen själv. Trodde verkligen att jag hade fattat hur jag skulle göra men när inte tränaren från ridningen förra veckan var med så ville inte alls Myran gå i form så som hon gjorde då. Jag ska försöka få komma till henne så fort som möjligt så jag får lära mig mer, detta var verkligen något som passade mig.

I söndags packade Dan och jag en fikakorg och åkte in till djurparken. Det är så rofyllt för själen att traska omkring bland alla djuren. Orangutangerna är så mysiga. De har en sådan otrolig familjekänsla. Mamma, pappa och två barn.

Var och fick en härlig ryggmassage hos Susanne i måndags. Gott fika blev det förstås också. Dan fick äntligen hämtat hem lite halm på samma gång. Så härligt att börja få lite vänner här. Något enklare att skapa nya bekantskaper här än i Dalsland. Här är de flesta öppna och gästvänliga.

Igår följde jag med Dan till jobbet i Göteborg, vi passade också på att hälsa på Janne. De som jobbar i hans stall var så nöjda med kläderna de beställde sist så de vill ha en ny omgång och behövde en katalog. Janne kunde inte fått det bättre än där, det är så roligt att se att han mår så bra.

När vi åker hem från Slöinge i morgon så är Ronja med oss. Hon ska stanna en vecka medans mamma och pappa bestiger Kebnekajse. Vilket härligt äventyr. Jag hoppas jag kan träna så jag också kan orka med en sådan upplevelse innan det är för sent. Ska bli kul att ha lilltjejen här några dagar. Ev kommer Amanda också på söndag och då blir det dubbelt så kul. De är så goa de två.