Längesedan

Oj vad tiden går när man har roligt. Mycket händer hela tiden. Bara någon vecka efter att Amanda och jag hade varit på Borås Djurpark så kom Ronja hit och då passade hon och jag också på att gå dit. Där är fantastiskt fint. En ganska kall dag men vi hade kul ihop och gick och strosade och tittade på alla djur. Till lunch kom farfar också dit med en lunchkorg. Bättre picnicställe får man leta efter.






Valborgshelgen hämtade vi Anna-Karin, ungarna och deras hästar på torsdagen. Anders cyklade hit på fredagen (det är ju "bara" 12 mil). Det blev en helg med ridning, ridning, tvätta hästar, ridning, Borås Djurpark, och så lite ridning förståss. Min gamla kropp hade ont överallt men så skoj vi hade. Vi skulle skjutsat hem dem på söndagen men vi var så trötta både Dan och jag efter en fullspäckad helg så de fick ta både bil och trailer hem själva. Tänk att tre generationer kan ha så kul tillsammans.



Både Anna-Karin och jag har börjat tänka mycket på hästarnas tänder. Både läst mycket om det och försökt prata med kunniga personer om det. Idag ska Anna-Karin till en veterinär med Whats'Up. En veterinär som inte tycker att man ska hålla på att fila på hästarnas tänder för mycket. En sak som jag alltid har ifrågasatt. Jag har levt med olika djur omkring mig mest hela mitt liv och det är bara hästarna som man håller på att raspa tänderna på i tid och otid. Kan det vara så att vi använder felaktiga bett, tränsen sitter fel etc? Det finns massa olika åsikter om detta förståss som om allting annat. Men som sagt vi raspar inte tänderna på andra djur eller människor för den delen. Nu har jag bestämt mig för att lägga ihop och sortera bland den information jag har tagit reda på och kommit fram till att Myran ska få gå minst två gånger i veckan på ett bettlöst träns. Jag var och köpte ett häromdagen och igår red jag henne med det för första gången. Det tog en stund innan hon riktigt insåg hur hon skulle hantera det. Rätt som det var så släppte det, hon la sig stilla i min hand. Har aldrig tidigare fått den responsen från henne. Helt underbar känsla. Hon som alltid går och tuggar och snedställer huvudet etc. Nu gick hon rakt fram och som sagt la hela sin tyngd i min hand. Litade på att ta stöd framåt och skjuta på med bakdelen till och med i galoppen. Ska fortsätta att leta information och försiktigt pröva mig fram till vad som är bäst för just min lilla Myra.