Våren är här

I onsdags kom storasyster hit och stannade över natten. Hon hade även med sig Ronja som stannade här tills igår då mamma och Pontus hämtade. Ia och jag hade en härlig dag tillsammans, mest vid datorn men det blir ju alltid lite snack om annat också. Kul att umgås igen. Blev ju ganska långt mellan gångerna när vi bodde i Dalsland. Vi har fixat ett bildspel till mässan hon ska vara med på i Malmö, "Hälsa på landet Falkenberg" har ju en liten monter där de ska presentera vad Falkenbergs kommun har att erbjuda i den vägen. Blev lite pill med hennes hemsida också. Ska försöka hinna med att lägga dit lite bilder åt henne också. Tiden vill inte riktigt räcka till just nu.

Ronja stannade till söndag. Hon bara älskar att traska omkring på gården, leka med getter, hundar och kaniner. En liten ridtur på Myran blev det också förståss. I söndags hann vi med en runda till Djurparken också. Så gott att kunna träffa barnbarnen ofta igen. Livets efterrätt som min mamma alltid sa.

I lördags fick Myran och jag tillfälle att vara med när en del av Roasjös ryttare samlades hemma hos Madde för att ha träning för Thomas Ekholm. Jag var väl inte riktigt säker på om det skulle tillföra ridningen så mycket eftersom han mest har hållit på med islandshästar men det var så himla kul att träffa alla de andra. Vi kände oss så otroligt välkomna i gemenskapen. De andra har antingen islandshästar eller nordsvenskar men eftersom han har 45 min enskild träning med var och en så funkade det kanonbra och det var en av de trevligaste stunder jag har haft på länge. Jag red bettlöst för att se hur det gick och det innebar att jag var tvungen att hela tiden hålla reda på sits och var och hur jag la vikten på henne. Han hade precis samma åsikt om det som Ritha. Tjatade om och om igen vilket sittben jag satt på och hur jag enkelt kunde förflytta henne med hjälp av vikten. Himla nyttigt. Myran var ju lite taggad eftersom vi hade ridit en okänd väg för att komma dit och när vi kom fram så var det många grejer som hade huggtänder enligt henne. Så det blev ett par krumsprång på banan men efter det så var hon riktigt duktig. Han kände genom hennes nacke och jag fick bekräftat vad jag har misstänkt att bettet har varit fel för henne. Hon känns nästan lite öm och har svårt för att böja sig rätt för att nacken ska bli högsta punkt. Nu letar vi efter ett rakt syntetbett som ligger bra i munnen. Massage med arnikaliniment varje dag innan och efter ridning. Vi testar ett tag, det är i alla fall inget som kan göra skada. Så fort jag får tid och pengar så ska jag åka till veterinären och kolla tänderna med.