Stora hundklippningsdagen

Son synes på bilderna så var det stort behov. Hundarna var rejält långhåriga men nu är de fina igen. De blir alltid så pigga när de är nyklippta. Hoppar och studsar och ser allmänt lyckliga ut.

Sommartid idag så det blir en ljus kväll och svårt att somna i tid. Men det ska bli skönt att kunna utnyttja dagarna lite längre. Har varit en strålande sol fram tills nu så vi har hunnit med en fikapaus med kaffe och glass på verandatrappan. Dan bytte till sommardäck på volvo och trailer, ska bli skönt att slippa suset från dubbarna när man kör. Nu börjar det molna ute, blir kanske som igår att det kommer en liten skur framåt kvällen.

Mycket bättre väder

På förmiddagen igår åkte Dan till veterinären i Svenljunga för att vaccinera grisar. Carmenzita i skuffen och Molly i framsätet. De hade skött sig hur bra som helst båda två. Carmenzita fick sin spruta i bilen men Molly fick följa med in för att få sina ögon kollade samtidigt. Hon fick salva och veterinären konstaterade det vi redan har förstått, att mina eksem förmodligen har framkallats av varet i hennes ögon. När vi bodde i Dalsland tittade en veterinär på hennes ögon men sa att det var inget att göra åt utan bara fortsätta tvätta dem. Den här sa att det finns effektiv salva som hjälper, lite sur blir man ju att hon har haft besvär så länge och jag har fått eksem av det. Men skit samma, nu ska vi se om det här hjälper, jag håller tummarna, morgon och kväll i 10 dagar ska hon ha salva kring ögat och i vecket under. Ingen ridning igår, var kramsnö överallt så det var inte genomförbart.

Idag var det en annan luft och 2 plus på morgonen. När alla djuren hade kommit ut idag så åkte vi en runda ner till Roasjö, där var en vårmarknad i bygdegården. Trevligt att se alla hantverkare. Det finns så många duktiga. Jag som själv gillar att tillverka allehanda saker med händerna vet ju hur mycket jobb det ligger bakom varje sak de säljer.

Efter lunch tog vi hundarna och traskade ut i skogen en runda. Släppte in Myran vid fyratiden för att hon skulle äta lite och koppla av medans vi gjorde stallet. Härligt väder fortfarande så jag tog ut henne och alla grejer. Skönare i solen än inne i ett kallt stall, tänkte jag. Precis när allt var framplockat kom de första regnstänken. Snabbt på med sadel, lindor etc och ut på banan. Hagel och lite regn kom det men vi tränade en stund i alla fall. Idag var hon så samarbetsvillig så allt gick som på räls. Skritt, jobb i varje steg. Skritt till trav, halt i form, galoppfattningar. Allt bara flöt. Jag bara älskar min häst, hon är fantastisk.

Fy attan

Vi vaknade i ett mycket vitt Larsabo idag. Första tanken blev ungefär - nej inte igen, orkar inte mer vinter. Sedan slog mig tanken, så förnuftiga vi var som tog semester igår när solen strålade. Dan sa likadant. Förr så sköt vi upp saker och sa att vi måste göra det vi ska med jobbet först. Nu har vi lärt oss (i alla fall en gång) att ta vara på en sådan dag som igår. Världen går inte under för att jobbet får vänta en dag, istället mår vi så mycket bättre av att ha tagit till vara en sådan underbar dag och gjorde det bra till våra djur. Det roligaste vi vet.

Semesterdag

Idag tog vi semester båda två. Jag har 19 jackor som väntar på att broderas och HorseFarm ringde om 13 till som ska vara klara till nästa fredag. Men som tur är så är vi gamla och förnuftiga. Strålande sol även om det var riktigt kallt. Vad gör man då? Inte sitter man inne och jobbar inte. Nej, vi tog på oss jobbarkläder och gjorde nya hagar till våra hästar. Nu får de lära sig att lyfta på fötterna bland stock och sten. Myran och fölisarna fick en runt stugan och Krista och Serena fick en nere vid stallet. Alla blev lyckliga. De har massor av gammalt torrt gräs, kvistar, mossa etc att tugga på. Ingen stod och hängde i ett hörn idag. Vi hann dela Carmenzitas hage också så att det går att stänga av så lilla Molly kan vara i en del. Vi har ju problem med att de två slåss så vi kan aldrig ha dem tillsammans som vi hade tänkt från början. Nu har vi läst att om man sätter dem i varsin hage intill varandra så vänjer de sig till slut, så det finns två anledningar till den hagen. Nu kan hon vara ute några timmar utan att vi riskerar att hon smiter och de små nassarna kan nosa på varandra genom staketet. Carmenzita springer glatt ut till sin hage varje morgon och lika snällt in på eftermiddagen. Jag trodde att hon skulle smita iväg men inte då. Hon ser lika lycklig ut om hon ska ut eller in. Ingen ridning idag. När hagarna äntligen var klara så blev det snabbdusch och sedan till Svenljunga och handla. Jag hann med att slänga ihop en bröddeg samtidigt idag så till middag blev det hemgjord pastasoppa med nybakat bröd, inte dumt alls.

Strålande sol men kallt

Det har varit riktigt kallt idag. Strålande sol från en klarblå himmel. När jag satt inne vid datorn och såg det vackra vädret så längtade jag ut. Innan lunch så följde Dan med ut och vi tog hundarna, Krista och Serena med oss och gick en härlig skogspromenad. Lotta följde också med men Sara och Stina tröttnade och sprang hem. Minisarna älskar att gå med oss på promenad, de är pigga och alerta och följer oss överallt utan att protestera. Över stock och sten och över diken, aldrig bekymrade för någonting.
Nu har Dan ridit Myran som syns på bilden. Efter en tur i skogen kom de hem till banan och jag hjälpte dem en stund. Det går kanonbra, svårt att fatta att för bara ett halvår sedan så ville han inte höra talas om att rida dressyr, det var bara western som gällde. En omvänd hand får jag säga. Nu har han lagt ut westernsadeln till försäljning och vill bara rida dressyr och ut i skogen förståss. Fortfarande i en allroundsadel men det kommer nog en dag när han inser att det är ett måste att byta den mot en dressyrsadel också.

Fina flickor

Tyvärr så var Amanda dålig så hon kunde inte följa med till stallet men Anna-Karin, Dan och jag hjälptes åt att sätta stolpar så de kan dela av hagen för att få lite bete till sommaren. Dessutom stakade vi ut 35x20 m som flickorna kan ha att träna sina hästar på. Där ska kunna få plats att sätta upp ett litet hinder också. Jag förstår att Anna-Karin längtar efter att få hoppa med sin fina häst igen. Just nu är dock viktigast att träna markarbete. Förhoppningsvis ska de kunna få lite mer hjälp inom en snar framtid. Det är nödvändigt att ha någon på marken med jämna mellanrum så att man kan finslipa lite mer. Kul men mycket kall eftermiddag. Jag frös rejält, känner mig fortfarande inte riktigt kry, blir trött utan anledning men det blir snart bättre. I morgon är en ny vecka och vi får ta nya tag med både det ena och det andra.

Trevlig helg

I fredags kom "söstra mi" med make. Kul att umgås ledigt och avslappnat en kväll. Getterna var mycket glada i Iris. Vet inte om det berodde på de goda kexen eller henne. Lotta blev så glad så hon gick in i huset. På lördagsförmiddag tog vi en härlig promenad i solen. Hundarna i koppel och getterna traskandes med som vanligt.




Innan lunch dök Micke och ungarna upp också. Jag njuter av att vi kan träffa ungarna på ett spontant sätt igen. Kul när huset är fullt. Iris och Johnny hade lite bråttom hem för ett möte på eftermiddagen men Micke, Pontus och Ronja stannade över natten. På eftermiddagen fortsatte gänget att bygga på trädkojan. Jag fixade stallet och efter det tränade Myran och jag lite på banan. Hon verkar komma tillbaka snabbt. Vi började lite smått med galopppen också. Inga problem. Hon är så mysig, kunde itne ha en bättre häst. Om ett par timmar ska vi åka till Anna-Karin med familj. Direkt till deras stall och ev hjälpa dem att få till en liten bana som de kan träna på. Framförallt ska vi titta när flickorna rider sina hästar.

Min lilla tjuv

Det gäller att passa på när husse är upptagen med annat.

Jag har aldrig haft en häst som är så tokig i hö som min lilla myra. Hon har fullt sjå varje gång hon får havre, betfor etc. Höet är ju faktiskt lite godare. Hon tar några strå hö i munnen och samtidigt försöker hon få i sig havre och dessutom doppa alltihop i lite vatten också. Hennes vattenspannar är alltid fulla av både hö och havre.



Solen strålar i kapp med sig själv idag. Nu ska jag gå ut och se om jag kan hitta någonstans vi kan göra en ny hage så den de går i kan växa till sommaren istället. Den de har nu ska bli sommarhage för det är enda stället det kan bli lite gräs. Så därför måste vi hitta ett bättre ställe att bygga vinterhagar på.

Tredje gången gillt

Kan man vara sötare än vår lilla Molly?







Dan och Myran tog en tur ner till Roasjö by idag. Underbart att ha en man som kan rida. Jag är verkligen lyckligt lottad. Visst bråkar vi ibland men jag skulle inte vilja vara utan honom för allt guld i världen. Det var första gången Myran gick den vägen och hon hade skött sig alldeles förträffligt. De hade mest skrittat men även travat en bit. Hon var inte ens svettig fast turen tog nästan en timma, det måste vara närmare 5 km att rida dit och tillbaka. Bra jobbat, båda mina älsklingar.

Strålande dag

Solen strålar så det blänker idag. Såg precis att getterna har hittat en sluttning och ligger och gottar sig i solen. De älskar värmen trots sin tjocka päls. Idag kommer banan definitivt att torka en hel del. Det blåser rätt bra också vilket ju hjälper till. Jag är dunderförkyld men Dan är frisk idag så han ska ta Myran på en skogstur framåt kvällen när han är hemma från jobbet. Underbart att han kan rida henne också. Dessutom gör han det bra.

Myran travar i mycket tungt grus

Vår lilla bana var så tung igår så min lilla Myra knappt orkade skritta i det. Det blev mest bara skritt med R:s ord ringande i öronen - takten, rytmen - vi travade några steg för att jag ville men det var som sagt rejält tungt. Tycker ändå att hon försöker så gott hon kan. För det mesta i alla fall,. Inte alltid, hon är rätt så lat min lilla tjej.

Härliga söndag

Lite jobbigt i fredags. Längtade till Patrik. Känns inte så himla bra att inte kunna vara hos honom när han fyller 30. Men sådant är livet, ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Vi hade i alla fall tur med paketet vi hade skickat. Kom fram samma dag som han fyllde. Vi pratade med honom på telefon och han hade haft en bra dag och det är ju det viktigaste.

Efter lite småjobb hemma på förmiddagen och sedan en tur till Svenljunga för att posta en beställning så tog vi in Myran så hon fick vila lite medans vi gjorde stallet. Klara med det så satte sig Dan tillrätta i sadeln och jag tog hundarna i koppel och så traskade vi iväg in i skogen med en fikakorg. Märks att Myran har börjat komma tillbaka. Inget krångel att gå från gården längre och kliver på med glada luftiga steg. Sådan skillnad bara efter några gånger. Nu känns det verkligen som att vi är på väg tillbaka igen.

Deppardag

Ibland kommer tankarna över mig, livet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Önskar att barnen vore små igen. Saknar att ha dem i vardagen.

Myran fick bli min räddande ängel. När jag skulle hämta henne i hagen tog vårkänslorna överhand. Hon for runt som en fölunge och bockade och galopperade så leran stänkte kring benen. Jagade de små framför sig och tänkte inte gå in minsann. Mycket ovanligt för min lilla Myra. Normalt kommer hon som ett skott om hon ser att jag kommer med grimman. Som sagt, ser ingen annan förklaring än att vårkänslorna spirade i henne. Efter en stund ville hon dock följa med och fick stå inne och vila en stund. Hon skötte sig exemplariskt och vi fick en liten fin ridtur på banan, hon och jag. Känns lite motigt att börja om från början igen men det kommer att gå. Vi får ta ett steg i taget och öka kondisen och musklerna igen.

Barnaögon

Tänk om alla kunde se världen omkring sig med ett tryggt barns ögon.

Där finns ingen fruktan, ingen oro, ingen stress, ingen strävan efter rikedom, inget fördömande mot andra.

Utan de känner tilltro till den som tar hand om dem, nyfikenhet och förundran över vad de ser och kommer i kontakt med, tror att människan är god, är lika lycklig över en sten i skogen som en dyr leksak.

Gråmulet

Idag är det grått på himlen men ingen snö eller regn än så länge så det är okej. Gårdagens snö börjar redan försvinna igen. När vi skjutsat hem Pontus och Ronja igår så hälsade vi på Anna-Karin och hennes familj. Tog en tur upp till deras nya stall. Whatsie och Ramona såg verkligen ut att trivas. Anna-Karin och Amanda hade fått det så fint och ordning och reda förstås. Jag hoppas de får tid att njuta av sina fina hästar. Jag minns hur härligt det var när jag och Anna-Karin red ut tillsammans på Jolly och Bambi, nu kan hon göra likadant med sin dotter. Känns så gott. Var så avslappnat och skönt att tillbringa några timmar med dem. Tillbaka från stallet spelade vi tv-spel, frågesport, riktigt kul. Idag ska jag till Varberg och sjukgymnastiken igen och efter det en tur till "söstra mi" för en behandling. Lika bra att gå över hela kroppen på en gång.

Snö igen

När jag vaknade och såg att det snöade igen så trodde jag att jag skulle bli tokig. Äntligen var det barmark igår och nästan all is borta. Men som tur är så fick mina barnbarn mig på andra tankar. Kolla bilden, kan livet bli mycket bättre. Snö precis den dagen de var här och kunde njuta av det. Jag är lyckligt lottad.

Barnbarnen

Så gott det är att ha dem på närmare håll igen. Idag har vi haft förmånen att få ha syskonen Sandberg hos oss. Mötte Anna på halva vägen (i Mårdaklev). Anna skulle jobba i natt och Micke var på klättring med efterföljande fest. På väg till Larsabo stannade vi i Svenljunga och inhandlade mat efter behag. Väl hemma fixade vi en snabb lunch (våfflor med grädde och sylt) och därefter gick farfar och ungarna ut och började på en trädkoja. Planerna är stora och det har börjat bra. Ska förhoppningsvis vara något att längta till varje gång de kommer hit. Jag stannade inne och bakade lite bröd. Ronja kom in efter en dryg timma och hjälpte mig i köket. När bröden var färdiga så tog vi itu med middagen. Ronja var mycket duktig med att tillaga efterrätten. Rosa chokladmousse. Jamjam.

Äntligen börjar krafterna komma tillbaka

Det har varit en pärs men nu är jag nästan igång för fullt igen. Det känns att man inte är 20 längre när man blir sjuk. Eller rättare sagt efteråt. Jag tror inte man blir sjukare när man är äldre men återhämtningen tar längre tid. Jag pratade med Sofia igår och hon sa att Patrick Allori kommer i maj. Det hade varit så roligt att träffa honom och se honom i action igen. Får se om jag inte kan åka dit någon dag när han är på Lillegård. Hur Dan och jag hanterar våra hästar har allt sin grund i vad Patrick har visat och förklarat om hur hästarna uppfattar våra signaler. Jag brukar titta på "Mannen som talar med hundar" på tv och det är egentligen precis samma sak. Allt handlar om vad vi gör. Det är väldigt sällan det är "fel" på djuret utan det är vi som ger fel signaler.

Om vi inte får en ny överraskning med snö som vi fick häromdagen så ska det äntligen gå att börja rida igen. Det är fortfarande mycket is på gården men vägarna är nästan bara och vår lilla ridbana är helt isfri nu. Jag hoppas verkligen att jag får tid att börja träna igen nu. Nu vill jag inte vänta längre. Vi har bestämt oss för att sälja de små fölen nu. Det är inte kul men äntligen har jag lärt mig att jag kommer inte att få tid att köra in dem och allt det jobb som är runtomkring. Man tror att man ska hinna men det blir inte så. All ledig tid vill jag ha till att rida Myran och ta hand om Krista och Serena (och alla andra odjur).

Vinterkräksjukan

Ja, den var inte kul den. Har legat platt hela helgen. Dan har som tur är "bara" haft en släng av den så han har kunnat sköta djuren. Djuren måste ju ha sitt även om vi är sjuka. Idag är jag på benen igen men fortfarande lite matt och darrig. Vi helklippte Krista förra veckan efter att ha rådfrågat en veterinär. Hon hade kala fläckar i pälsen och vi var rädda att det var någon ohyra men så var inte fallet som tur var. Med en så tjock päls som hon hade så går det inte att få rent ända ner i pälsen hur man än borstar. Veterinären tyckte att vi skulle helklippa henne och tvätta henne, vilket vi gjorde. Vi använde klorhexidin för säkerhets skull. I fredags var han här och vaccinerade alla hästarna och då sa han att det var helt rätt som vi hade gjort. Nu har vi klippt Serena och tvättat henne med. Hon frös så mycket så hon fick vara med oss i pannrummet tills hon blev varm och torr. Sedan på med två täcken för att hålla värmen. Underbara små hästar, de litar på oss i alla väder. Traskar glatt med oss in i pannrummet och bryr sig inte ett dugg om att alla kompisar står kvar i stallet. Täcken - ja, det är en historia för sig till små ponnies. Vi lyckades få tag i två regntäcken i st 85 cm. Krista kan ha sitt även om det är lite stort, Serenas fick jag minska rejält annars hängde det i backen. Två fleecetäcken inköptes vid samma tillfälle, tyvärr fanns de bara i st 95. När vi var i affären såg de små ut men inte när jag la dem på hästarna. De släpade, in och sy om dem också. Nu har jag sytt "pyjamasar" istället till dem. Jag har ju sytt flera sådana till Myran och de är underbara, inga knäppen och skit. Bara dra över huvudet, en svansrem och en resårgjord runt magen. Formar sig efter hästarna och lätta att tvätta. Nej, nu måste jag försöka jobba igen lite av allt som skulle gjorts i helgen när jag låg i sängen.