Anna fyller år

Idag är det Annas födelsedag. Vi var där igår hela familjen (nästan) och grattade. Så kul när vi kan samlas och äta en bit mat och umgås en stund. Det var det som jag saknade mest när vi bodde uppe i Dalsland. Nu är det inte längre än vi kan sticka över för en kväll och hälsa på. Jag har bara en önskan just nu och det är att Patrik med familj kunde komma hem och hälsa på några dagar. Då är hela familjen samlad. Det skulle betyda så mycket att kunna ta ett kort på alla fem barnbarnen och se dem leka tillsammans. Kanske om jag önskar det tillräckligt mycket så sker det. Vi får se.

Det blev ingen ridning igår. Tiden räckte inte till det. Idag ska Dan rida Myran och jag tänkte sela Serena och tömköra henne samtidigt. Det blir motion för både mig och henne. Vi ska gå till kossehagen igen och hälsa på kossorna över staketet för att Myran ska vänja sig. Hon reagerade som tur är inte jättemycket när vi testade häromdagen men känns skönt att Dan vänjer henne vid sådant. Han är inte lika löjlig som jag. WhatsÚp har ju riktig kosseskräck och jag minns med fasa vad som hände varje gång hon fick syn på en ko. Hon är likadan än men Anna-Karin tacklar det bättre än jag gjorde. Nej, nu tillbaka till jobbet. Har fått en order på 20 förkläden till KomiKapp, inget kul jobb men vad gör man inte för pengar.

Myran o jag

Idag tog vi en tur ner till Roasjö på morgonen. Dan traskade på med stavar och hundar och jag red på Myran. Mötte ett par trevliga människor som kom med stavar på vägen. Han 85 och hon 80, de rörde sig smidigare än vi gjorde. De var så mysiga och tyckte det var så trevligt att vi hade flyttat dit. Undrade hur det går med grisen. Alla i Roasjö vet om att hon rymde i början men de pratar om det på ett positivt och trevligt sätt så det är bara kul. Myran blir bara finare för var dag som går. Hon har rejält med muskler nu och orkar med ridningen hur bra som helst. Det märks att hon får mer mat också nu, hennes energi har ökat markant. Vi måste bara få till tid och pengar för träning, det är det som fattas nu. Känner att vi måste få hjälp att komma vidare. Ringde precis till Amanda och både hon och Anna hade ridit clear round på Ramona. Så kul, bara önskar jag hade varit där. De är så duktiga, flickorna.

Vardag igen

Dagarna bara rinner iväg. I måndags jobbade jag på som vanligt med beställningarna. Tisdagen tillbringade jag i Slöinge. Dan var på kurs i Falkenberg hela dagen så då passade jag och hundarna på att besöka Anna-Karin. Äntligen är lille Robin av med sitt gips igen. Han ser mycket gladare ut och springer nästan som vanligt igen. Efter en god lunch så hämtade jag Amanda i skolan och efter ett snabbt mellanmål så stack vi upp till stallet förstås. På med all utrustning och sedan hoppade flickorna upp i sadlarna. De är så duktiga både hästar och ryttare. Whatsie börjar få lite nacke och ser ut att tycka det är kul att bli riden igen. Ramona gjorde jag en provisorisk grästygel till och vips så kunde hon inte doppa huvudet i marken hela tiden. Funkade kanon. Efter avslutad träning fick Robin också sitta i sadeln en stund. Särskilt roligt var det att sitta framför Amanda på Ramona eftersom han då fick ha hennes spö i handen. Pojkar! Som vanligt går tiden för fort i stallet så det blev att snabba sig till stan där Dan redan stod och väntade. Ingen ridning den kvällen, det blev för sent. Igår red Dan henne i ösregn som lugnade sig efter en stund. Han rider bara dressyr (ingen western nu inte) numera och för första gången tog han galopp från skritt, riktigt snyggt fattning dessutom. Både han och Myran utvecklas snabbt just nu. Idag var det min tur att rida. Först gick vi en runda på skogsvägen, Dan tog hundarna och promenerade med. Myran har äntligen börjat få lite mer energi. Vi ger henne Groov också nu, verkar funka kanon på henne. Efter skogsturen så blev det vanlig träning på vår lilla bana. Hon blir stabilare för varje dag men så fort hon börjar bli trött så åker huvudet upp i luften. Men det blir mindre och mindre av den varan. Sedan vi bytte till muffbett så är hon inte det minsta irriterad i munnen längre. Innan bara tuggade och tuggade och krånglade hon med huvudet. Nu tar det bara någon minut när vi sätter på henne tränset sedan är hon helt stilla i munnen. Det verkar som att vi äntligen har hittat rätt.

Roasjö

Det är en mycket gästvänlig liten by vi har hamnat i. När vi kom till träningen igår så kände vi oss verkligen välkomna. Fikat stod klart. Extra fint med en massa små svenska flaggor. Efter att ha bott i Dalsland så har vi nog fortfarande lite svårt för att fatta att de tycker det är kul med nya människor här. Vet inte vad det var uppe i Bäckefors som var så konstigt. Vi har ju bott på olika platser i våra liv och har alltid känt oss välkomna. Men däruppe var en misstänksamhet som vi aldrig har stött på tidigare. Men, men nu har vi lagt den tiden bakom oss och som sagt här är det så gott.

Träningen, ja den var bara så kul och mycket givande. Thomas är verkligen duktig. Även denna gången jobbade vi med att hitta Myrans egen balans i ridningen. Han är noga med att man hela tiden tänker på vilken av hästens sidor som är insida och vilken som är utsida. Vilket sittben man lägger tyngden på, att hästen är rätt formad och ger efter som den ska, lösgjordheten och att bakdelen ska skjuta på. Förra gången misstänkte han att hon faktiskt har fått lite träningsvärk i nacken och rekommenderade mig att massera hennes nacke med arnikaliniment före och efter ridning. Vi har gjort det och det är faktiskt en markant skillnad på hur hon klarar att forma nacken bättre nu. Hon verkar mindre stel och mer följsam. Vänster galopp var riktigt bra men höger är fortfarande sämre. Känns som att hon lutar sig inåt istället för att forma sig i volten. Vi fick lite tips av Thomas och får fortsätta jobba på det. Längtar redan till nästa träning. Nu är det sommaruppehåll men han kanske skulle komma någon gång emellan för det var fler än vi som ville träna snart igen.

Två och en halvtimmas ridning som det blir när jag rider dit, tränar och rider hem igen har satt sina spår. Jag hade vansinnigt ont när jag kom hem och det känns inte bra idag heller. Det är så tråkigt att inte kunna rida som jag vill utan att ha värk så ibland känns det som att det är bättre att sluta. Lite mitt eget fel också för att jag inte prioriterar att åka ner till Slöinge och få behandlingar, jag känner ju att det hjälper. Det är bara så långt och tar så lång tid att köra så dagarna bara går utan att det blir av. Iris har ju fullbokat också så det tar ju på hennes fritid. Jag vet att hon gärna gör det ändå men just nu känns det lite hopplöst. Idag ska Dan rida henne i alla fall och förhoppningsvis har den värsta värken lagt sig tills i morgon så jag kan ta en runda med henne då.

Nöjda kunder

Jag vet att vi har Jantelagen här i Sverige men jag måste ändå få säga att det är så roligt med nöjda kunder. Ibland tror jag att jag har världens roligaste jobb. Jag får skapa och jag får i princip alltid oerhört mycket beröm för artiklarna vi levererar. Igår blev en kund så lycklig när hon såg kläderna att hon fick tårar i ögonen. Det är ju så att vi som har sådana här små företag, vi är stolta över dem och vill visa upp dem. Mitt jobb innebär ju att skapa broderier på kläder som gör att de vill bära dem och visa andra vad de sysslar med. Myran hanns tyvärr inte med igår så mycket men idag ska vi ner till Roasjö och träffa de andra. Tyvärr är det kallt igen men jag ska ju rida så vi håller oss nog varma både Myris och jag. Dan säger att han ska promenera med mig. Det är ju en bit men nu går vi ju promenader varje dag så det ska nog gå bra. Vi har båda tagit tag i vikt och kondition. Men det är inte helt lätt. Rör oss gör vi ju relativt mycket tack vare alla djuren men jag har gett mig den på att även gå en rejäl promenad med hundarna varje morgon. Känns som att jag redan har fått bättre flås, vilket jag ju behöver när jag ska rida. Försöker se till att det blir minst 12000 steg varje dag och det har jag lyckats med denna veckan. Hittade en omvandligstabell på nätet och det visade sig att 1 timmas ridning faktiskt motsvarar 7350 steg. Snacka om konditionskrävande. Och det vet jag ju för jag blir fortare trött än Myran. Nej nu ska jag göra i ordning mig och hästen och rida iväg till träningen.

Longering

Idag longerade Dan Myran när han kom hem från Göteborg. Hon börjar äntligen att trampa på lite bättre men fortfarande känner jag att hon gör lite som hon vill. Går med på det mesta men sedan kan hon få ett "stollaryck" när hon tycker att vi begär för mycket av henne. Hon är dock som vanligt gudasnäll att hantera och det värdesätter jag högre än något annat. Alla tre hästarna får gå lösa ett par timmar varje dag. De håller gårdsplanen klippt och fin. För det mesta står de inne på nätterna. Framåt kvällningen står de och väntar utanför stallet och då har vi inte hjärta att säga att de ska vara ute utan de får gå in i sina boxar och alla tre ser lika nöjda ut.

Jag jobbar på med mina beställningar och nu måste jag sätta mig och beställa kläder till ett par kunder som vill ha sina grejer så snart det går. Fick en ny ridklubb idag, ska stygnsätta deras logga i morgon och provsy åt dem. Alltid kul med nya kunder. Dan har varit iväg varje dag den här veckan men i morgon är han hemma och jobbar. Nu är det såga och klyva ved som gäller alla lediga stunder. Vi måste få det gjort, så är det bara, hur tråkigt det än är.

Min lilla Myra och jag

Idag har jag jobbat och jobbat och jobbat. Fått färdigt alla grejerna till JA Aktiv Häst i Göteborg. Dan ska dit och hälsa på Janne i morgon och ta med alltihop. Jättekul beställning. Fick en beställning av Jivair också idag. Känns lite häftigt. De flyger organ för transplantationer över hela världen. Inget stort bolag men ändå. Vem vet vilka som ser tröjorna, det kan ju leda till mer beställningar. Jag är så glad att vi har flyttat neråt igen. Det är en helt annan företagsanda här. Känns som att jag kanske kan leva på det här så småningom.

Ikväll tränade Myran och jag här hemma. Hon var lite motig först men lossnade riktigt bra till slut. På lördag ska vi ner till Roasjö igen och träffa de andra hästarna. Ska bli så kul.

Romeo o Julia

En fantastisk upplevelse. En blandning av musik som verkligen heter duga. De hade blandat modern musik med klassisk, modern dans med balett. Helt otroligt att lyssna och se. Jag njöt verkligen. Det var så himla kul att åtminstonde två av våra härliga ungar var med. Det blev ingen ridning igår det räckte inte tiden till.

Ikväll har Dan och Myran ridit en lång runda i skogen. Jag har jobbat på för att förhoppningsvis kunna ta ledigt och åka ner till "söstra mi" och få en behandling i slutet av veckan. Men som sagt det beror på om jag kommer i kapp med beställningarna. Har äntligen uppdaterat priserna på hemsidan i alla fall. Lite stressande är det allt att hålla igång maskinen samtidigt som man ska koncentrera sig på vad man skriver på datorn. Nu ska jag krypa till kojs och förhoppningsvis kunna sova lite innan nästa arbetsdag börjar igen.

Glömde lägga in bilden på den vackra buketten min älskade make hade plockat till mig. Kan blommor bli vackrare än så här?