Nu är hennes tid på denna jorden slut. Trodde inte att jag kunde sörja en get men om jag kan. Hon somnade in stilla och lugnt igår. Jag vet att hon har varit lycklig hos oss och det är väl det bästa man kan ge ett djur. Nu får hon springa och skutta på gröna klöverängar igen. Tack för den tid vi fick med dig, vår egen lilla Maggan.
.JPG)
1 kommentar:
Vi är ju sådana,, har vi tagit oss på att äga ett djur så tar vi hand om det, man fäster sig och det är väl det som är meningen, att man ska tycka om, älska, att känna sorg är ju tecken på att man älskat den eller det som man mist... Kram från MIG...
Skicka en kommentar