Strålande solsken

På morgonen var det strålande solsken och riktigt lockande att gå ut för en gångs skull. Kallt och klart i luften efter en mycket regnig och blåsig natt. Vi sover ju alltid med fönstret på vid gavel vilket hade resulterat i ett blött golv efter allt regn. Blåsten höll oss vakna en hel del i natt, Dan gick upp och hakade av fönstret för det slog av vinden så det small om det.

Men som jag sa, en strålande morgon, vi släppte ut de andra hästarna men Myran fick stanna kvar i stallet och vi gjorde i ordning henne för ridning. Som vanligt red Dan henne till grustaget och jag gick med hundarna. Min kondition blir bättre och bättre men jag tror att vi snart får se till att Dan börjar gå lite med (trots protester). När vi kom fram tog jag över Myran och vi började med att forma henne i skritten. Inte mycket protester idag inte. Efter säkert en halvtimmas skritt gick vi över till trav och det gick bara så bra. Hon var lite tjafsig i början men inte mycket mot vad hon brukar vara. Dan klagar som vanligt på mina dåliga vägar (med rätta), jag försökte jobba på det också samtidigt. Förhoppningsvis lite bättre för varje gång det också. För första gången lyckades jag hålla ihop henne i en ökad trav. Inte många steg men det var några som var förbaskat bra om jag får säga det själv. Jag tror det passar både Myran och mig bäst att rida på morgonen. Jag är definitivt starkare och piggare då och det verkade passa henne också bättre. Min största trötthetsperiod är ju vid fyra fem tiden och det är då jag brukar rida, vilket ju inte är så smart egentligen. Summa sumarum så är jag helnöjd med henne idag.