torsdag 25 september 2008

Bilder från igår








Morfar och Robin gosar












Mormor och Robin skrattar









Mor och son - visst är de söta


Idag har äntligen fölen blivit chipade och i morgon ska passansökningarna till dem iväg med posten. De skall vara inne innan den 30 sept så det är ju inte i sista minuten eller så. Dan red Myran idag, det är så kul att se de två ihop. Det syns på Myran att hon vet att det inte blir så hård träning som när matte sitter på. Hon utnyttjar Dan och går gärna och såsar lite men idag så sa han ifrån till henne och fick upp farten riktigt bra. Han tog galopp från skritt - kanon - och de galopperade fram och tillbaka ute på grusvägen. Sedan tog han en galopp uppför gräsbacken också. Härligt att rädslan för att galoppera har släppt. Hon var tom lite svettig när de kom tillbaka. Idag hade hon westernträns och westernsadel, dessutom satte vi på en extratygel som gramman. Hon är så rolig med det för den remmen kan vara i princip hur lös som helst, hon kollar bara efter om det finns ett stopp uppåt och när det gör det så håller hon huvudet på plats och struntar i att ens försöka kasta upp det. Hon är så go´den hästen.

Skit, skit och åter skit

Igår var vi på resande fot hela dagen. Kollade på gårdar och en ridanläggning. Men inget för oss. Känns inte som att vi hittar vårt hem. Kanske har vi för stora pretentioner den här gången. Vi är ju inte purunga längre och vill inte ha ett nytt renoveringsobjekt. Jag vill ha ett hus som är helt färdigt. Stall och hagar är inga problem det kan vi fixa till men tanken på att flytta in i ännu ett hus med sunkigt kök och badrum får mig att backa direkt. Uppenbarligen får vi leta vidare fast det just nu känns som att vi ger upp (fast det gör vi ju förstås inte).

Tur att vi har Ritha annars skulle vi inte kunna åka iväg och leta. Hon var här hela dagen igår och tog hand om både hundarna och alla andra djur. Dessutom fixade hon fina värmebandage till Myran så det kunde inte bli bättre. Eller det kunde det - maten stod på bordet när vi kom hem. En härlig välsmakande omelett med stekta kantareller.

Idag ska äntligen fölen id-märkas. Vi har väntat i en månad på att få hit en kontrollant men nu ska det äntligen bli av. Jag avskyr när saker och ting ligger efter så det känns skönt när jag kan bocka av en sak på listan.

tisdag 23 september 2008

Träning jippie



Ritha kom hit idag på förmiddagen och vi sydde tillsammans under dagen. Allt går så mycket snabbare och blir så mycket roligare när man är två. Nu rullar det på med förklädena, de kanske blir färdiga i tid den här gången med. Framåt eftermiddagen gick vi ner till grustaget och Myran jag fick en lektion av Ritha. Vilken känsla det är när saker faller på plats. Myran blir starkare och stabilare för varje dag nu. Jag har varit lite orolig att jag inte har tränat henne rätt men Ritha sa att hon har byggt rätt muskler. Var så skönt att höra. Hon hjälpte mig att hitta sätt att kompensera att jag inte kan använda min vänsterarm fullt ut. Det ska inte vara något större problem om jag gör som hon har visat mig.

Jag fick jobba en hel del med att använda "putta"känslan för att få henne att inte falla varken ut eller in i volterna. Hålla yttertygeln ganska stramt och vara mer följsam med innertygeln. Det funkar så bra så. Också att inte bry mig om så mycket att hon kastar upp huvudet, hon lägger sig till rätta i handen om jag rider rätt. Kanske jag kan komma så långt som till tävling någon gång. Idag känns det som att det kan bli verklighet. Som du ser på bilden så har vi rätt roligt också när vi tränar.

I morgon åker vi till Halland och hämtar brodyrjobb och äter en snabblunch hos Anna-Karin, tyvärr räcker inte tiden till att träffa alla men förhoppningsvis ska denna resan leda till att vi snart kommer närmare. På eftermiddagen ska vi titta på ett par gårdar i Svenljunga-Kinna-Borås trakten. Jag håller tummarna för att någon av dem är bra för oss.

måndag 22 september 2008

Myran glad



Idag var både Myran och Dan lyckliga. De tog på sig westernutstyrsel och gav sig ut i skogen. Blev till och med en liten galopp i en härlig backe.

söndag 21 september 2008

Myran tjurig

Idag var hon inte på humör alls. Kändes motigt redan när jag skulle ta in henne i stallet. Såg sur ut när jag borstade och sadlade. Gjorde ju givetvis inget, det ligger inte i hennes personlighet. Ritha och Lotus var med bort till grustaget. Dan hade kört före med traktorn och skrapat fram en riktigt bra 40x20 bana åt oss. Han hade dessutom ställt upp konerna så vi hade de också att rida efter. Så mycket lättare allt blir. Men som sagt Myran var inte på humör överhuvudtaget. Hon som brukar vara så samarbetsvillig satte sig på tvären för allt. Sparkade bakut rejält när jag ville galoppera. Ritha hjälpte mig så jag fick till en bra trav till slut i alla fall. Tom på vägen hem så tjurade Myran och gick och stönade och hade öronen bakåt. Jag tror att hon är brunstig, det är ju normalt inget man direkt märker på henne men kanske hon hade lite träningsvärk från igår också vad vet jag. Hoppas hon är sitt vanliga positiva jag i morgon.


Fölen har blivit riktigt duktiga med att gå i grimma nu. Vi går en liten promenad med dem varje kväll och sedan borstar vi och lyfter hovar. De verkar tycka det är rätt kul. Vi tycker det i alla fall. De är så små och söta.
Lotus tycker de är lite läskiga, han är ju "bara" 173 cm hög och de är ju minst 45 cm höga så jag kan verkligen förstå hans oro.



Lotus pussar Susie

Dan har hjälpt mig med förklädena idag så vi har kommit en liten bit närmare målet. Synd att han inte kan vara hemma ett par dagar från Metria, då skulle vi nog få dem färdiga snabbt. Mycket roligare när han är med och syr. Jag tycker de är så fruktansvärt tråkiga att göra men han tycker det är skitkul. Just nu sitter han och syr dragkedjorna och jag sitter här och skriver i bloggen. Ska försöka få dem färdiga i början på veckan så jag kan åka ner till Halland snart.

Myran o jag

Vilken morgon
Äntligen har vi tränat "på riktigt". Det är det enda sätt jag tycker är kul. Ritha hade träning hela dagen i Svanskog och vi passade på att utnyttja henne på deras fina bana. 7 mil att åka men det var värt varenda km. Jag har ju vilat ett par dagar från ridningen så både ljumsken och armen kändes okej. Ritha var mycket noga med att hela tiden kolla hur jag satt och hur jag använde armen så det gick kanonbra. Myran blir bara bättre och stabilare för varje dag som går. Problemet och fördelen med henne är att hon vill så gärna göra rätt. Inte så bra när hon gör vad hon tror jag vill innan jag har sagt till henne men å andra sidan så försöker hon hela tiden göra sitt bästa vilket gör henne till en myckket lyhörd häst. Igår var vi ju dessutom på främmande mark så hon var lite extra taggad vilket ju inte gör saken sämre precis. Det känns verkligen som att jag har lyckats med att göra rätt när jag rider henne för nu är det snarare vänster bog som vill flyta ut lite och det känns ju bra att hon byter för då vet jag ju vad det är jag håller på med. Förhoppningsvis ska Dan inom de närmaste dagarna hinna köra ner till grustaget och jämna till så vi kan få en "riktig" bana där. Nu bara längtar jag efter att jobba med henne igen. Bara förklädena blir färdiga så ska jag sticka ner till Halland ett par dagar så att Iris kan hjälpa mig med min gamla kropp som inte vill riktigt det jag vill. Dessutom har jag jackor att hämta på Horse Farm som ska broderas med sponsorer till RosenSparre gymnasiet. Kul. Sådana jobb gillar jag. Sist men inte minst (utan störst) så får jag ju dessutom möjlighet att träffa barn och barnbarn.

onsdag 17 september 2008

Tomt

Nu har de åkt hem och det är tomt. Catharina och jag gick rundan på morgonen med alla hundarna. Vi släppte ihop Poppins med våra när de kom och nu funkade det igen. Vi har ju varit lite försiktiga med det sedan Poppins och Lillan rök ihop för snart ett år sedan. Under tiden vi gick gjorde Pontus sin läxa som bestod i att skriva en liten berättelse utifrån vissa stödord. Han hade skrivit helt fantastiskt. Duktigt Pontus.


När Dan kom hem från jobbet så lastade vi äntligen Myran i transporten, vi har ju börjat bli oroliga för att hon skulle glömma bort att uppföra sig när vi kör. Lastningen var som vanligt inga problem, hon trampade lite oroligt precis när vi körde iväg men lugnade sig meddetsamma och uppförde sig exemplariskt. Vi körde bort till grustaget och där lastade vi ur henne och Dan tränade en stund under mitt överenseende. Det är så roligt att se för han har verkligen börjat få känsla för när hennes högerbog sticker ut och han håller om henne på ett bra sätt. De ser riktigt trevliga ut tillsammans. Dan red genom skogen hem och jag körde hem trailern igen.

Idag gick vi en lite längre runda med fölen. Det går kanonbra. Största problemet är alltid att få på King grimman, när väl det är gjort så går det som en dans. Även om de stegrar sig emellanås ås ör det ju inte speciellt svårt att hålla de små.

tisdag 16 september 2008

Pontus mormor


Bilingen gick som vanligt för fullt
.

Idag kom Catharina (Pontus mormor). Han var jätteivrig att få visa henne Ekeliden och alla djuren. Vi tyckte också det var härligt att få rå om henne en stund. Saknar henne och Jan. När vi bodde i Halland så tog man alltid för givet att vi kunde träffas när vi ville så då uppskattade man inte det lika mycket, nu är vi mer rädda om de tillfällen som ges.

Idag fick jag i alla fall till ett par schabrak som jag kan skicka med till Halland och i morgon så är det förklädenas tur.

Myran fick vila idag, vilket hon verkade ganska nöjd över. Fölen fick sin lilla runda med grimma o grimskaft och det går redan bättre.

måndag 15 september 2008

Måndag igen


Idag var det trögt att komma igång och jobba, mår inte så himla bra häruppe just nu. Jag har en del arbete som väntar och vill åka ner till Slöinge nästa vecka så i morgon måste jag jobba på och få undan en del av det som väntar.

På eftermiddagen åkte Pontus och jag med Dan ner till Färgelanda för att kontrollera lite mätning. Dan tyckte det var kul att få sällskap och vi tyckte det var skönt att komma från Ekeliden en stund så det var en vinn - vinn situation. Pontus kör och kör med bilingen resten av tiden


Efter en fika så var det dags för Myran. Ritha och jag skrittade ner till grustaget. Dan och Pontus tog bilen och hade med sig mätinstrumentet. De mätte upp en 40-bana. Det var lite mycket grushögar och hålor i vägen för att det ska bli bra men Dan ska ringa de som sköter grustaget och fråga om vi får plana av den biten. Då får vi en riktigt bra paddock. Jag har lite för ont för att rida nu så jag skrittade mest men försöker ändå jobba på att hon ska bli stabil. Dan konstaterade att det syns att jag har problem med vänsterarmen. Jag håller den högre än den andra hela tiden, förmodligen för att den domnar om jag har den i sänkt läge för länge. Inget som jag har tänkt på själv, det är så himla bra när någon står på marken och talar om vad de ser. Nu måste jag ringa till Varberg och tjata om operationstiden, den skulle ha varit i maj så det är hög tid.

Vi satte på fölen grimmor och gick en liten runda med dem. Det gick förvånansvärt bra. Vi måste göra detta varje dag så de blir mer lätthanterliga.

söndag 14 september 2008

Kontorsdag


Eländes, elände att räkningar måste betalas och kvitton föras in. Så tråååååååååkigt. Men nu är det gjort för den här veckan. Stallet går som en dans på helgerna när vi är två om det och idag var vi ju tre så då var det gjort i ett nafs. Pontus kör och kör och kör med bilingen. Det är så himla kul att den är igång igen.

Idag red jag Myran, Dan gick med hundarna och Pontus körde biling till grustaget. Efter lite träning på "banan" så tog Dan över hästen och jag hundarna, Pontus bilingen förståss och så vi tog en liten tur i skogen för att leta kantareller. Innan har det lyst gult överallt men nu blev det bara en liten påse, var väl andra som hade hittat mitt ställe kan jag tro.

Myran är fantastisk, hon vill så väl och är så himla duktig. Jag kan inte med ord beskriva vad den hästen betyder för mig. Pontus körde med bilingen förbi henne och vi mötte honom men inte att hon bryr sig. När Dan travade i skogen så såg hon ut att bara njuta av det mjuka underlaget. Jag hoppas jag ger henne det hon förtjänar.

Lördag

Getterna lyckades välta och tömma havretunnan. Som tur var så var det bara lite bottenskrap kvar så ingen get fick ont i magen och vi kunde skratta gott åt dem.






Pontus tog en liten tur på Myran när hon och jag hade tränat färdigt.










När vi kom upp på kvällen så hittade vi två små trötta "barn" sovandes tillsammans.










Ridningen gick riktigt bra. Vi hade med oss de nya konerna med bokstäver på. Dan satte upp en 40-bana åt oss och sedan agerade han ridlärare. Det är så mycket lättare när någon talar om vad jag ska göra. Känner alltid att jag tappar sugen när jag är själv. Nu kunde jag hållt på i två timmar till om bara kroppen hade orkat. Myran sköter sig fantastiskt bra. Det enda "felet" hon har är nog att hon vill för mycket. Många gånger försöker hon lista ut vad matte vill istället för att vänta på de rätta signalerna. Jag får passa mig så jag inte gör samma saker om och om igen utan hela tiden varierar så att hon inte kan gissa sig till det. Jag tycker att hennes problem med högerbogen försvinner mer och mer och hon känns stabilare under mig. Jag behöll benlindorna på i natt och på morgonen så var svullnaden mindre än den har varit på väldigt länge. Så nu ska jag se till att skaffa smidigare bandage och alltid ha dem på nattetid så kan hon gå utan i hagen och ha benlindor när vi rider.

lördag 13 september 2008

Bilingen


Äntligen!
Nu har farfar och Pontus lagat bilingen. Jag tror det är 2 år sedan den gick sönder och tiden har runnit iväg. Micke hade fixat den felande biten i veckan och idag så monterade de dit den igen. Lite trixande var det innan allt passade och de fick ladda batteriet med farfars jobbarbil men sedan var det bara att tuta och köra.

Tyvärr så krånglar motor och drivning lite men vi får hoppas att det beror på att den har stått så länge så de kan fixa det under dagens gång.

fredag 12 september 2008

Drömmen om en egen gård




Så här fin var Ronja innan avfärden hem till mamma o pappa. Vi stannade innan Göteborg och tog fikapaus. Det blev en lång resa för oss alla idag. Från Göteborg gick färden till Svenljungatrakten där vi tittade på tre olika gårdar. Ingen var vad vi drömmer om så tyvärr får vi drömma vidare.


Efter det var det äntligen dags att åka till Slöinge. Där träffade vi alla fyra barnbarnen och lille Robin passade på att visa hur duktig han är på att krypa nu. Hos Micke o Anna bytte vi barn, vi lämnade Ronja och tog med oss Pontus istället.
Väl hemma på Ekeliden så väntade hungriga djur på oss. Vet inte vem som skrek högst getterna eller minisarna. Molly grymtade också och ville komma in i stugvärmen.

torsdag 11 september 2008

Sista dagen med Ronja för den här gången


Som vanligt vaknade hon med ett leende och Snövit kröp upp i famnen på henne. Ronjas leende blev knappast mindre av det. Visst är de söta!







Två små kaninungar har dykt upp från ett underjordiskt bo. Papaya och Tussi har ju en stor hage med hus och dyl. De har grävt gångar och vi misstänkte länge att där kanske var ungar men tiden har gått och vi har inte sett något så nu var vi ganska säkra på att det inte var några men vi hade fel. Häromdagen fick vi syn på två bedårande små kaniner. Hur vi ska få tag i dem har jag ingen aning om för så fort de hör oss så smiter de ner i underjorden igen.



Den här dagen blev lite sen för vi hade vattenkrig, Ronja, farfar och jag. Det började med ett stilla bad och slutade med att allt var blött i hela badrummet. Blev lite att torka men kul hade vi. Sedan blev det flingor med mjölk och macka. Hon har hjälpt till i stallet som vanligt idag. Hon leder Krista helt själv nu.



Dan longerade Myran idag, eller rättare sagt försökte. När vi kom bort till Ragnars grusgrop som vi tänkte hålla till i för gräset är halt och blött så var hon hur go som helst. När sedan Dan tog fram longerlinan så fick hon spelet så mesta tiden gick åt till att lugna henne. Efter en stund gick det trots allt ganska bra så hon fick lite motion i alla fall.



I morgon ska vi åka på turne till Svenljunga jag håller tummarna för att något av husen är värt att köpa. Tyvärr måste vi lämna tillbaka Ronja samtidigt. Men hon har lovat att snart komma tillbaka.

onsdag 10 september 2008

Lite foto


Sicken liten tuff brud. Provade "ped jackaped" idag. Alla barnbarnen har älskat den jackan.









Sedan blev det stallkläder som vanligt och hjälpa farmor med alla djuren.








Stina vill komma in i husvärmen, tycker det är orättvist att hon måste vara utomhus.











Min älskade man och min älskade häst. Tur att jag har dem. Puss på er båda.








Myran och jag tog en tur till grustaget idag. Mest galopparbete för att öka kondisen hos oss båda. Sedan tog vi en skrittrunda på en ny skogsväg. Kollade kartan när vi kom hem, tror jag har hittat en runda så att vi kommer runt en bit och inte behöver rida fram och tillbaka hela vägen. Jag tycker att hon är mer svullen på bakbenen, innan var det mest höger men nu är det även det andra. Låter henne vara lindad i hagen idag, får se om det hjälper. Blir det inte bättre så får jag ta med henne ner till djursjukhuset så de får titta på henne. Jag behöver ju raspa hennes tänder också så då kan jag få det gjort samtidigt. Jag ger det några dagar så får vi se.

tisdag 9 september 2008

Årlig kontroll

Idag var jag på den årliga kontrollen som skulle ha varit i februari. Lite oroligt är det varje gång även om jag börjar tro på att det inte kommer tillbaka. Det var lite b här i Dalsland. De tog ett par bilder och sedan sa de att jag får ett svar inom två veckor i brevlådan. I Halmstad får jag alltid besked redan när jag är där att allt är okej. Så nu är det bara att vänta och se.

Ronja går omkring och bara njuter. Hjälper till i stallet som en riktig hästtjej. Ikväll var hon trött, det blir nog lite långa dagar på det här stället. Idag blev det ju dessutom extra tidigt eftersom vi skulle till Trollhättan på morgonen. När farfar la henne ikväll så tog det nog ungefär två minuter innan hon sov som en stock.

Myran och jag tog en ridtur i skogen idag. Hittade ett par mjuka skogsvägar som gick att galoppera på. Hon verkade tycka det var skönt att slippa gå runt i grustaget en dag.

Henry var här och skodde färdigt min lilla Myra, jag hoppas hon klarar sig lite längre nästa gång. Tror att det är för att hennes hovar var så felverkade innan som gör att skorna inte höll längre den här gången. Det är stor skillnad på hennes hovar nu och det är så gott att se och det känns även i ridningen att hon rör sig mer korrekt än hon gjorde när hon kom hit.

måndag 8 september 2008

Äntligen skor



Idag fick Myran nya framskor så jag kan rida igen. Henry kommer tillbaka i morgon och lägger på nya bak också, hon sliter skor den lilla tösen. Ritha och jag red en liten tur till grustaget och tränade en stund. Känner att jag behöver komma igång mer ordentligt med hennes träning. Vi får se vad som händer.

Ronja har hjälpt till med stallet och även ridit på Myran som ni ser. Jag har fått iväg lite beställningar och svarat på offerter. Känns som att det kanske börjar lossna lite nu på textilfronten. Jag får i alla fall lite förfrågningar som jag hoppas leder till jobb.

söndag 7 september 2008

Pysseldag på gården


Idag har vi mest slutfört lite halvfärdiga projekt i stallet. Fått upp lampa på båda sidor av stallet, el på stängslet, anslagstavla i stallet etc.

Vet inte riktigt vad det var med djuren idag. Både hundarna och Lotus har varit oroliga hela dagen, vi hörde skott långt ifrån, förmodligen jägare, kan ha varit det. Eller var det något rovdjur i närheten. Ragnar har ju sagt att här är en varg som vandrar förbi ungefär en gång i månaden, jag vet inte men oroliga har djuren varit i alla fall.

Ronja tog ett långt bad efter allt stalljobb. Hon är så go´den ungen.

lördag 6 september 2008

Göteborg


Idag har vi varit på McDonalds och bio i Göteborg. Vi träffade Micke och ungarna där och umgicks en stund med dem innan filmen - Wall-E tror jag den hette. Ronja följde med oss hem och hon sa att mamma har sagt att hon får stanna tills hon längtar hem. Vi får väl se hur länge det blir.





Ingen ridning idag heller. Henry har lovat att komma på måndag, hoppas att han håller vad han lovar annars blir jag tokig. Lite väl länge för henne att stå stilla. Det har ösregnat idag så det var inte väder för ridning i alla fall. I morgon ska vi förhoppningsvis göra det sista på hagarna och lite belysning och kringjobb så Dan är nog kanske glad att jag inte ska ut med pållen utan kan hjälpa till.


Så här glad var min älskling när
Ronja följde med oss hem idag

Nu har jag lovat mig själv att från och med måndag ska jag strukturera min tillvaro. Ett schema för djuren och ett för mig själv, jag har skött jobbet alldeles för dåligt sista tiden. Dagarna har bara flutit iväg. Inte bra alls. Skärpning. Egentligen gillar jag ju mitt jobb men längtan härifrån har tagit överhanden så jag har struntat i allt. Men som sagt nu är det nya tag som gäller. Jag har fått en del kul förfrågningar som jag hoppas leder till jobb framöver.

Glömde skriva igår

Glömde skriva igår, var så trött när vi kom in på kvällen att vi bara stupade. I torsdags fick Carmenzita och Molly sina sprutor så nu klarar de sig i ett halvår igen.

Igår fredag så stängslade vi om hagarna så nu har Minisarna en hage och Myran och Lotus har varsin. Alltid smidigt med en häst i varje hage, lättare att slänga till dem lite hö när vintern kommer och betet är slut.

Jag skulle ridit Myran men med min vanliga otur så blev det inte så. När jag tog in henne så fattades en sko. Vår hovslagare hade lovat att komma denna veckan men inte då. Vi kunde inte hitta den i hagen så det blev ingen ridning. Jag bara hoppas att han kommer inom de närmaste dagarna så hon inte blir stående.

Idag ska vi till Göteborg och träffa Micke och ungarna och gå på bio med dem. Jag ser verkligen fram emot det. Saknaden efter mina ungar är som en tung sten. När Patrik flyttade till Malta så trodde jag att det skulle gå bra men det gör det inte alls, det är inte rätt att man bara ska träffa sin unge en gång om året och knappt det ibland. Jag önskar att vi alla bodde lite närmare varandra. Min familj är det viktigaste jag har i livet. Visst har vi tagit beslut som vi kanske borde gjort annorlunda men det vi har gjort bäst är våra tre barn. De har alla vuxit upp till ansvarstagande medborgare som tar hand om sina familjer. Inget kan göra en mor stoltare.

fredag 5 september 2008

Svårt att sova





Nu har ungarna åkt hem igen. Ett par dagar går så fort. Känner att jag måste komma närmare dem och det fort. Verkar bara vara så svårt att hitta en gård i närheten.

Amanda har ridit på tripp trapp trull som ni ser. Både hon och Anna-Karin har förhoppningsvis fått sitt lystmäte tillfredställt när det gäller hästar och ridning. Lille Robin har mest suttit i morfars knä eller krypit runt på golvet och tränat på att slå sig.










Jag har inte ridit så mycket de här dagarna vilket har varit bra för min ljumske. I morgon ska jag på det igen och hoppas på att det går bra. Anna-Karin har gjort ett kanonbra jobb med Myran, jag hoppas de två snart kan jobba ihop igen. Vore kul om hon kunde ta någon lektion på henne någon gång, kanske till och med tävla henne, vi får se. Kommer vi närmare så blir ju allt lättare.

onsdag 3 september 2008

Trevlig dag

Idag red Amanda på Krista både på morgonen och nu ikväll. Gick hur bra som helst även om vi inte vågade släppa dem helt själva. Ingen har ju suttit på Krista på ett år. De skrittade och travade runt på gården. Krista verkade tycka det var lika roligt som Amanda för att inte tala om King Creole som sprang fram och tillbaka.

Vi flickor åkte och handlade medans Robin sov (morfar jobbade hemma så han var inte själv). Sedan gjorde Anna-Karin en god paj som vi hade till fikat när Ritha kom. Ritha är snuvig och snörvlig och allmänt eländig just nu men det går ju över som tur är.

Anna-Karin red ett rejält pass på Myran i grustaget. Fick in hennes högerbog och Myran lossnade ordentligt efter en galopp över hela planen. De fick till några riktigt bra galoppfattningar också. Anna-Karin blev fortare trött än Myran så när allt var som bäst så avslutade vi och Amanda fick rida på Myran tillbaka till Ekeliden.

Jag vill inte att de ska åka tillbaka till Slöinge i morgon. Jag tycker de kan stanna några dagar till här.

Morgon


Dan kommer med en kopp nybryggt kaffe och jag ser med ett leende tre av mina små flickor i sängen bredvid.

Kan de bli sötare.







Är det det här de kallar kärlek .....









Det är så kul med en riktigt bra kamera. Nu ska jag komma igång och göra lite nytta.

tisdag 2 september 2008

Nu är fantasin slut

Jag gillar inte att skriva egentligen och idag tryter fantasin totalt. Anna-Karin red Lotus. Hon tyckte det var kul men tungt, inte van att rida en renodlad dressyrhäst. Min ljumske blir värre för varje dag så det blev mest skritt idag. Ska försöka åka ner till söstra mi så snart som möjligt, tyvärr åker hon ju till Österrike på torsdag så hon kan inte hjälpa mig meddetsamma. Nu när Anna-Karin är här så kanske hon kan motionera henne åt mig, hon behöver ju få bättre kondis min lilla pålle. Saknar träningen enormt. Vill att både hon och jag ska komma iväg lite igen. Det var så himla kul när vi åkte iväg till träning tidigare. Nu känns det mycket som att jag mest harvar runt på henne. Självklart hjälper Ritha mig men det är inte detsamma som när jag åkte iväg och tränade "riktigt"

Men vi får se. Förhoppningsvis så hittar vi snart en gård neråt Svenljunga till och då får jag ju ändå fullt upp med flytten. På torsdag åker ju ungarna hem igen och det är inte kul alls. Jag saknar dem så mycket. Vill verkligen bo närmare dem. Patrik går ju inte men att flytta närmare de andra två och deras familjer är ju inte svårt bara vi hittar rätt ställe.

måndag 1 september 2008

Mina flickor är med i stallet


Dans semester är slut och idag började allvaret igen. Min dag började desto bättre med en liten Robin som ville upp i mormors famn. Jag vet inte vem som såg mest undrande ut - Robin eller Molly, båda verkade tycka att den andra var en konstig varelse. Efter frukost så hjälpte Amanda mig med stallet, först med att släppa ut alla djur i sina hagar och sedan göra rent överallt och blanda mat till hela skocken. Efter det tog Anna-Karin en tur på Myran. Vet inte om hon eller Myran njöt mest. Båda såg ut att tycka det var härligt. Ritha var här och såg till Lotus och åt lunch med oss.




När Dan kom hem så tog vi en ridtur till. Denna gången höll vi oss på gården och jobbade med Myrans bogar och lite tempoväxlingar. Anna-Karin tyckte hon hade förändrats mycket sedan hon red henne sist. Mer muskler och stadigare. Var så kul att se de två ihop. Mina vackra flickor. När jag också hade ridit en stund fick nästa lilla flicka också rida lite på henne.